Lilla Hammars näs skiljer Foteviken och Höllviken åt. Området avsattes som naturminne 1952, numera är det naturreservat och fågelskyddsområde. Det består av halvön Lilla Hammars näs och de därutanför liggande Näsholmarna med tillhörande vattenområde. Södra delen av reservatet har varit uppodlad, vilket kan ses bl.a. i form av invallningar. Idag utgörs området av flacka, betade marskartade strandängar.
Näsholmarna består av tre större och ett tiotal mindre holmar, uppbyggda kring en moränrygg. De är huvudsakligen täckta av strandängstorv, blandad med sand och tång. Holmarna är mycket flacka och översvämmas vid kraftigt högvatten. Omvänt är vattenområdet utanför holmarna mycket grunt och torrlägges vid lågvatten. Detta skapar en idealisk miljö för häckande och rastande kust- och vattenfåglar.
På Lilla Hammars näs brukar en bra höstrunda vara att gå norrut längs uddens västsida. De större piplärkor, som ibland rastar i september–oktober, uppehåller sig ofta bland grästuvorna på denna sträcka. Sedan spanar man av holmarna med omgivande vatten. Man fortsätter därefter längs ostsidan. I höjd med parkeringen sneddar man längs någon vall västerut till utgångspunkten eller fortsätter längs östra stranden mot Inre Foteviken.
Foto - kommer.
Beträdnadsförbud råder på Lilla Hammars näs 1 april-15 juli.
Hundar skall alltid vara kopplade 1 mars-20 augusti.